Jag vill härifrån

Glimåkra, hålan som Gude glömde. Trots det kristna sättet. Men jag hör inte hemma här. Det gör jag verkligen inte. Jag längtar härifrån. Jag vill se något annat, göra något annat. Står inte ut med ensamheten. Ångesten byggs på sakta. Jag kan putta på den lite med att skriva och eller se på The Big Bang Theory eller How I met your mother. Men jag orkar inte se film längre. Det kräver för mycket koncentration. Harry Potter funkar med. Jag lyssnar på böckerna när jag är ute och går. Promenad funkar. Saker som gör att jag slipper tänka funkar. Det tär bara att skriva detta. Energin går åt till att kämpa emot ångesten.

Jag är yr igen också. Fan blir typiskt sånthär tyck synd om mig inlägg. I vilket fall. Jag har ätit. Jag har gjort det! Kom igen kroppen fatta det!

Jag äter bättre när jag har folk omkring. Psykolgen tycker jag ska vara bland folk. Men åka hem? Jag + min mamma är lika med katastrof. Pappa bor för litet. Skulle stå ut hos morsan i tre dar sen skulle de krakilera. Om jag stavar dåligt är det för att bokstäverna hoppar lite.

Det enda bra denna veckan är att Erics nya skiva kommer imorgon! Som jag längtat efter den. Har inte ens lyssnat på några preivews. Vill inte sabba upplevelsen.

Lever för Eric denna veckan...

Aaaj... orkar inte mer...

/Pon

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0