E man jobbig?
E man jobbig när man inte mår bra? Man kanske typ inte ska klaga eller? Sitter och lyssnar på Panic och tänker lite. Surfar runt och gör ingenting vettigt. Funderar över en promenad. Eller funderar... Det kommer bli en förr eller senare... Ju senare dessto bättre. Blir mindre tid kvar när jag kommer hem då som jag måste fördriva.
Jag älskar How I met your mother! Awesome show! Fattar inte att jag inte fattat det förrän nu. Har ju sett massa random avsnitt på TV. Men nu när jag sett två sesonger på raken fattar jag hur bra den. I suck...
Men för att återgå till rubriken... Känns som att man är dryg när man inte mår bra som att man tränger sig på folk. Vill åka hem till Sthlm men samtidigt inte. Men det blir bara värre för varje dag. Tur att Lee kommer på besök om en vecka får stå ut fram tills dess... Juni e över Juli har börjat. Det känns bra. Fast e grymt stressad över det här med Korea. Plus att när man är själv hinner man tänka för mycket... Promenerar för mycket och äter för lite. Kontrollfreaket i mej. Jag har inte kontroll på vad som händer om en månad så jag måste ha kontroll här å nu! Annars går det åt skogen tror min lilla hjärna.
Be om hjälp? Har försökt... men orkar inte tränga mej på folk längre. Är bara ivägen ändå... Folk har sina egna liv. Jag sabbade allting med C så får väl skylle mej själv. Jag puttade bort Martin. Jag pratade om att han vara dramaqueen. Men det ere fan jag som e... Jag sabbar allt som e bra... Jag tjatar på folk, kräver uppmärksamhet som en unge... Kanske för att jag fick bli vuxen så fort nu vill jag att nån ska ta hand om mig... Äsch... jag får klara mej helt enkelt... svimmar jag så gör jag det... inte mer med det...
Ska jag ut en sväng nudå?
/Pon
Jag älskar How I met your mother! Awesome show! Fattar inte att jag inte fattat det förrän nu. Har ju sett massa random avsnitt på TV. Men nu när jag sett två sesonger på raken fattar jag hur bra den. I suck...
Men för att återgå till rubriken... Känns som att man är dryg när man inte mår bra som att man tränger sig på folk. Vill åka hem till Sthlm men samtidigt inte. Men det blir bara värre för varje dag. Tur att Lee kommer på besök om en vecka får stå ut fram tills dess... Juni e över Juli har börjat. Det känns bra. Fast e grymt stressad över det här med Korea. Plus att när man är själv hinner man tänka för mycket... Promenerar för mycket och äter för lite. Kontrollfreaket i mej. Jag har inte kontroll på vad som händer om en månad så jag måste ha kontroll här å nu! Annars går det åt skogen tror min lilla hjärna.
Be om hjälp? Har försökt... men orkar inte tränga mej på folk längre. Är bara ivägen ändå... Folk har sina egna liv. Jag sabbade allting med C så får väl skylle mej själv. Jag puttade bort Martin. Jag pratade om att han vara dramaqueen. Men det ere fan jag som e... Jag sabbar allt som e bra... Jag tjatar på folk, kräver uppmärksamhet som en unge... Kanske för att jag fick bli vuxen så fort nu vill jag att nån ska ta hand om mig... Äsch... jag får klara mej helt enkelt... svimmar jag så gör jag det... inte mer med det...
Ska jag ut en sväng nudå?
/Pon
Kommentarer
Trackback